Co-created politik

För ett par veckor sedan lanserade Miljöpartiet sin ”Vilket Sverige vill du ha 2025?” där partiet ska tala med 250.000 väljare innan maj 2013 (även om partisekreterare Wallner sagt att han inte kommer att gråta sig till söms om bara 127.000 hinns med), då ett nytt partiprogram ska antas lagom till valet 2014. Runt om i landet kommer det att anordnas aktiviteter, och på webben finns en partiprogramsblogg där vem som helst kan följa och delta i debatten.

Centerpartiet tänker inte vara värre, de siktar till och med på att vara bättre. I dagens DN skriver Per Ankersjö, ordf. för C:s idéprogramgrupp, att alla ska få vara med och forma Centerpartiets politik. Denna förnyelse ska ske genom Framtidsbygget, en wiki, där vem som helst kan gå in och skriva sin åsikter och tankar kring vilken politik som partiet ska föra:

”Sveriges öppnaste parti väljer alltså att utforma sitt nya idéprogram genom en bred, utåtriktad och öppen process – samma öppna angreppssätt vi använde under partiledarprocessen ifjol.”

Intressant grepp, som givetvis väcker många frågor: Hur kommer man att förhålla sig till det som har skrivits? Kommer det i verklighet att utgöra basen till det framtida partiprogrammet? Vad tycker partiets medlemmar om detta? Hur tungt väger dessas åsikter i jämförelse med resterande väljares? Var kommer ideologin och metaberättelsen in? Ankersjö lovar mycket, och det ska bli väldigt intressant att följa hur processen utvecklar sig.

Miljöpartiets tillvägagångssätt för att samla in sina publikers synpunkter kan jämföras med ett företags eller en organisations feed-back process, där sociala mediera har kommit att spela en allt större roll i försök att föra ”dialog” med grupper som kan bli påverkade av organisationen, och/eller (därmed) påverka denna. Centerpartiet ser ut att ta ett steg längre i en co-creationprocess – medskapande – där publiker får vara med och själva formulera hur partiet ska tycka i sakfrågor, vilken politik som ska föra. Detta är ett nytt grepp, och det kan vara en fingervisning om att vissa partier rör sig allt närmare att bli marknadsorienterade, dvs. ett förfarande där partiprogram och politik formas först efter undersökningar av väljarmarknaden har skett.

En positiv eller negativ utveckling? Svaret på den frågan kommer bl.a. att handla om vad man anser att politik är, vad politiska partier fyller för funktion i vårt samhälle. Är de till för att kanalisera åsikter, på ett väldigt pragmatiskt sätt, eller anser man att partier behöver en stark ideologisk grund att stå på, för att utifrån den formulera sin politik?