lördag 27 oktober 2012

Mr. Vice Presidential Candidate

Det - med amerikanska mått mätt - pittoreska torget i centrala Ocala är avspärrat. För att komma in krävs dels en biljett där orden "Victory Rally with Paul Ryan" står präntat och dels en flygplatsliknande säkerhetskontroll. En enormt, och då menar jag verkligen enormt, stor amerikansk flagga, uppspänd mellan två brandbilsstegar, flankerar den ena sidan av parken. På taken runt om finns krypskyttar, och i den bakre delen av parken står en stor digital räknare uppställd, och visar den kontinuerligt ökande statsskulden.

Utanför avspärrningarna har "Women for Obama" samlats, och när Ryan äntrar scenen sätter de igång och skanderar "Obama/Biden". Ibland bryter de av med "Liar" i reaktion mot något av det Ryan säger. Jag undrar med vilket syfte de är här. Enbart för att visa att de är emot (oftast per definition)? För att de tror att de kan övertyga någon? För att göra skillnad? Eller enbart för att störa?

På ena sidan staketet Obama, på andra Ryan.


"What is at stake in this election is our children and grandchildrens future".

Ryan inleder med att tala i 10 minuter, sedan får publiken möjlighet att ställa sina frågor. Micken går runt. Frågorna handlar om ekonomin, om rätten till hemundervisning, om NASA. Inget är nytt, allt har vi hört tidigare. Valkampanjerna är i princip ett enda långt upprepande av samma budskap. Här är det populäraste: "Oh yes, I DID build that!" Det är också ett fördummande av, inte bara politiken och väljarna, utan även av motsättningarna. Det handlar om en ständig förstärkning, en förstärkning som kanske egentligen inte hade behövts eftersom väljarna, redan som det är, står inför två tämligen tydliga alternativ.

Frågestunden inleds med: "We don't need to hear 'four more years'. We need to hear how we're gonna solve the deficit, how we're gonna create more jobs. Här blir jag nyfiken, tänker att här kanske det ska handla lite om faktisk politik. Dagens främsta budskap är löftet att "repeal Obamacare". På storbildskärmen lägger Ryan upp en powerpointbild där en kolumn representerar Romney och hans plan för Medicare, medan den andra visar Obamas "Obamacare". Den ena är fylld med positiva punkter, den andra med negativa. Ryan använder - återigen - sin mamma för personfiering av sitt budskap, något som tidigare fallit väl ut: "The government made a promise to her". Detta löfte är 'Medicare', och därför är det fel av Obama att ta medel från Medicare för att finansiera Obamacare. Efter applåder och uppmuntrande rop, ger Ryan micken till publiken innan han lyckas ge ett enda svar på hur resterande Romney/Ryan-politik skulle komma att se ut.

Detta är inte enbart ett möte mellan den som vill bli vald, och de som ska välja. Det är också - åter - ett möte mellan mig och den här nästan överväldigande amerikanska patriotismen.

"When people ask how you're doing, you don't answer 'good', you answer 'great' because you're in America, and how can you be nothing but great when you're in America?" uppmanar och frågar borgmästaren retoriskt. I pausen mellan att han kliver av scenen och Ryan äntrar den, avlöser spontana skanderande: "No more years", med spontansång: "God bless America".

Det sista jag hör, och de ord som följer mig när jag lämnar parken är Ryans: "We're the most exceptional land in the world and that is because we have the most exceptional military in the world and the most exceptional space technology in the world and the..."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar